Hoppa till innehåll

circa 800–400 BC

The Hebrew Prophets

God speaks through Isaiah, Jeremiah, and the minor prophets—calling Israel to repentance and foretelling the coming Messiah.

3,706 verser · 14 böcker omfattas

Verser från denna period

Filtrera efter bok
  1. Amos 5:16ca 787 f.Kr.

    Därför, så säger HERREN, härskarornas Gud, Herren: På alla torg skall dödsklagan ljuda, och på alla gator skall man ropa: »Ack ve! Ack ve!» Åkermännen skall man mana att brista ut i jämmer, och dödsklagan skall höjas av dem som äro förfarna i sorgesång;

  2. Amos 5:17ca 787 f.Kr.

    ja, i alla vingårdar skall dödsklagan ljuda, ty jag skall gå fram mitt ibland eder, säger HERREN.

  3. Amos 5:18ca 787 f.Kr.

    Ve eder som åstunden HERRENS dag! Vad viljen I med HERRENS dag? Den är mörker och icke ljus.

  4. Amos 5:19ca 787 f.Kr.

    Då går det, såsom när någon flyr för ett lejon, men därvid mötes av en björn, och när han då söker tillflykt i sitt hus, bliver han stungen av en orm, vid det han sätter handen mot väggen.

  5. Amos 5:20ca 787 f.Kr.

    Ja, HERRENS dag är mörker och icke ljus, den är töcken utan något solsken.

  6. Amos 5:21ca 787 f.Kr.

    Jag hatar edra fester, jag är led vid dem, och jag finner intet behag i edra högtidsförsamlingar.

  7. Amos 5:22ca 787 f.Kr.

    Ty om I än offren åt mig brännoffer, jämte edra spisoffer, så har jag dock ingen lust till dem, ej heller gitter jag se edra tackoffer av gödda kalvar.

  8. Amos 5:23ca 787 f.Kr.

    Hav bort ifrån mig dina sångers buller; jag gitter icke höra ditt psaltarspel.

  9. Amos 5:24ca 787 f.Kr.

    Men må rätten flöda fram såsom vatten, och rättfärdigheten lik en bäck som aldrig sinar.

  10. Amos 5:25ca 787 f.Kr.

    Framburen I väl åt mig slaktoffer och spisoffer under de fyrtio åren i öknen, I av Israels hus?

  11. Amos 5:26ca 787 f.Kr.

    Så skolen I nu nödgas taga med eder Sickut, eder konung, och Kiun, eder avgudabild, stjärnguden, som I haven gjort åt eder;

  12. Amos 5:27ca 787 f.Kr.

    och jag skall låta eder föras åstad i fångenskap ända bortom Damaskus, säger han vilkens namn är HERREN, härskarornas Gud.

  13. Amos 6:1ca 787 f.Kr.

    Ve eder, I säkre på Sion, I sorglöse på Samarias berg, I ädlingar bland förstlingsfolket, I som Israels hus plägar vända sig till!

  14. Amos 6:2ca 787 f.Kr.

    Gån åstad till Kalne och sen efter, dragen därifrån till Stora Hamat, och faren så ned till filistéernas Gat: äro de bättre än rikena här, eller är deras område större än edert område?

  15. Amos 6:3ca 787 f.Kr.

    Ve eder, I som menen att olycksdagen skall vara fjärran, men likväl inbjuden våldet att trona hos eder;

  16. Amos 6:4ca 787 f.Kr.

    I som liggen på soffor av elfenben och haven det makligt på edra bäddar; I som äten lamm, utvalda ur hjorden, och kalvar, hämtade från gödstallet;

  17. Amos 6:5ca 787 f.Kr.

    I som skrålen visor till harpans ljud och tänken ut åt eder musikinstrumenter såsom David;

  18. Amos 6:6ca 787 f.Kr.

    I som dricken vin ur stora bålar och bruken salvor av yppersta olja, men icke bekymren eder om Josefs skada!

  19. Amos 6:7ca 787 f.Kr.

    Fördenskull skola nu dessa främst föras bort i fångenskap; de som nu hava det så makligt få då sluta med sitt skrål.

  20. Amos 6:8ca 787 f.Kr.

    Herren, HERREN har svurit vid sig själv, säger HERREN, härskarornas Gud: Jakobs stolthet är mig en styggelse, och hans palatser hatar jag; jag skall giva staden till pris med allt vad däri är.

  21. Amos 6:9ca 787 f.Kr.

    Och det skall ske, att om än tio män finnas kvar i ett och samma hus, så skola de likväl alla dö.

  22. Amos 6:10ca 787 f.Kr.

    När sedan en frände till någon av de döda med förbrännarens hjälp vill skaffa benen ut ur huset, och därvid ropar till en som är i det inre av huset: »Finnes här någon mer än du?», då måste denne svara: »Ingen»; och den förre skall då säga: »Rätt så, stillhet må råda; ty HERRENS namn får icke bliva nämnt.»

  23. Amos 6:11ca 787 f.Kr.

    Ty se, på HERRENS bud skola de stora husen bliva slagna i spillror och de små husen i splittror.

  24. Amos 6:12ca 787 f.Kr.

    Kunna väl hästar springa uppför en klippbrant, eller plöjer man där med oxar? -- eftersom I viljen förvandla rätten till en giftplanta och rättfärdighetens frukt till malört,

  25. Amos 6:13ca 787 f.Kr.

    I som glädjen eder över det som är intet värt och sägen: »Genom vår egen styrka hava vi ju berett oss horn.»