Bibelverser om Impenitence

Och HERREN talade till Mose och sade:

Men på tionde dagen i samma sjunde månad är försoningsdagen; då skolen I hålla en helig sammankomst, och I skolen då späka eder; och I skolen offra eldsoffer åt HERREN.

Och I skolen intet arbete göra på denna samma dag, ty det är en försoningsdag, då försoning bringas för eder inför HERRENS, eder Guds, ansikte.

Och var och en som icke späker sig på denna samma dag skall utrotas ur sin släkt.

Om I ändå vandren mig emot och icke viljen höra mig, så skall jag slå eder sjufalt värre, såsom edra synder förtjäna.

Jag skall sända över eder vilddjur, som skola döda edra barn och fördärva eder boskap och minska edert eget antal, så att edra vägar bliva öde.

Om I, detta oaktat, icke låten varna eder av mig, utan vandren mig emot,

så skall också jag vandra eder emot och slå eder sjufalt för edra synders skull.

så att någon som hör detta edsförbunds ord välsignar sig i sitt hjärta och tänker att det skall gå honom väl, där han vandrar i sitt hjärtas hårdhet. Ty då skall hela landet, både vått och torrt, förgås.

HERREN skall icke vilja förlåta honom; nej, Herrens vrede och nitälskan skall då vara såsom en rykande eld mot de männen, och all den förbannelse som är uppskriven i denna bok skall komma att vila på honom, och Herren skall så utplåna hans namn, att det icke mer skall finnas under himmelen.

Och HERREN skall avskilja honom från alla Israels stammar till att drabbas av olycka, efter alla de förbannelser som äro fästa vid det förbund som är uppskrivet i denna lagbok.

Min sköld är i Guds hand; han frälsar de rättsinniga.

Gud är en rättfärdig domare och en Gud som dagligen vredgas.

Om någon icke vill omvända sig, så vässer han sitt svärd, sin båge spänner han och gör den redo;

Nej, i hjärtat uppgören I onda anslag; I vägen ut i landet edra händers våld.

De ogudaktiga äro avfälliga allt ifrån modersskötet; de lögnaktiga fara vilse ända från sin moders liv.

Gift är i dem, likt ormens gift; en döv huggorm likna de, en som tillstoppar sitt öra,

Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.

Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.

De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.

De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.

därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.

Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.

Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,

eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning