The Life of Jesus

Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne.

Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.

Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta;

och hela staden var församlad utanför dörren.

Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom.

Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där.

Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom.

Och när de funno honom, sade de till honom: »Alla fråga efter dig.»

Då sade han till dem: »Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut.»

Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna.

Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: »Vill du, så kan du göra mig ren.»

Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: »Jag vill; bliv ren.»

Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren.

Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord

och sade till honom: »Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»

Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.

Några dagar därefter kom han åter till Kapernaum; och när det spordes att han var hemma,

församlade sig så mycket folk, att icke ens platsen utanför dörren mer kunde rymma dem; och han förkunnade ordet för dem.

Då kommo de till honom med en lam man, som bars dit av fyra män.

Och då de för folkets skull icke kunde komma fram till honom med mannen, togo de bort taket över platsen där han var; och sedan de så hade gjort en öppning, släppte de ned sängen, som den lame låg på.

När Jesus såg deras tro, sade han till den lame: »Min son, dina synder förlåtas dig.»

Nu sutto där några skriftlärde, och dessa tänkte i sina hjärtan:

»Huru kan denne tala så? Han hädar ju. Vem kan förlåta synder, utom Gud allena?»

Strax förnam då Jesus i sin ande att de tänkte så vid sig själva; och han sade till dem: »Huru kunnen I tänka sådant i edra hjärtan?

Vilket är lättare, att säga till den lame: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp, tag din säng och gå'?