- English
- King James KJV
- Complete Jewish CJB
- World English WEBM
- Berean Standard BSB
- American Standard ASV
- Geneva GNV
- Young's Literal YLT
- Douay-Rheims DRC
- International
- Shqip ALB
- العربية SVD
- বাংলা BN-IRV
- မြန်မာ Judson
- 简体文 CUV-S
- 繁體中文 CUV-T
- Čeština BKR
- Nederlands STVE
- Français LSG
- Deutsch SCH
- Ελληνικά Vamvas
- ગુજરાતી GU-IRV
- Hausa HCB
- עברית Hebrew
- हिन्दी HCV
- Magyar KAROLI
- Bahasa Indonesia INDO-TB
- Italiano Diodati
- 日本語 Kougo
- 한국어 Korean
- മലയാളം MAL
- मराठी MRCV
- Norsk DNB
- فارسی OPV
- Polski BG
- Português Almeida
- Română Cornilescu
- Русский Synodal
- Español RVG
- Kiswahili Neno
- Svenska SV1917
- Tagalog TAG-ADB
- தமிழ் TCV
- తెలుగు TSA
- ภาษาไทย THAI-KJV
- Українська Ohienko
- Tiếng Việt CADMAN
- Yorùbá YCB
Bibelverser om War
Viktiga bibelverser
Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.
Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.
Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,
HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela.
Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.
Gud har i dess palatser gjort sig känd såsom ett värn.
Ty se, konungarna församlade sig, tillhopa drogo de fram.
De sågo det, då häpnade de; de förskräcktes, de flydde.
Bävan grep dem där, ångest lik en barnaföderskas.
Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.
För sångmästaren, efter »Vittnesbördets lilja»; en sång, till att inläras; av David,
när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man.
Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.
I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.
i Salem vart hans hydda rest och hans boning på Sion.
Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
En psalm av Asaf. Gud, hedningarna hava fallit in i din arvedel, de hava orenat ditt heliga tempel, de hava gjort Jerusalem till en stenhop.
De hava givit dina tjänares kroppar till mat åt himmelens fåglar, dina frommas kött åt markens djur.
De hava utgjutit deras blod såsom vatten, runt omkring Jerusalem, och ingen fanns, som begrov dem.
Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?» Låt det inför våra ögon bliva kunnigt på hedningarna huru du hämnas dina tjänares utgjutna blod.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
Länge nog har min själ måst bo ibland dem som hata friden.
Jag själv håller frid, men säger jag blott ett ord, äro de redo till strid.
Säll är den som får gripa dina späda barn och krossa dem mot klippan.