Bibelverser om Church (2)

Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.

Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.

Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,

att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,

för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,

En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.

Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: »HERREN har gjort stora ting med dem.»

HERREN välsigne dig från Sion; må du få se Jerusalems välgång i alla dina livsdagar,

och må du få se barn av dina barn. Frid över Israel!

Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.

Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.

Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.

Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.

En vallfartssång; av David. Se huru gott och ljuvligt det är att bröder bo endräktigt tillsammans.

Det är likt den dyrbara oljan på huvudet, som flyter ned i skägget, ned i Arons skägg, som flyter ned över linningen på hans kläder.

Det är likt Hermons dagg, som faller ned på Sions-bergen. Ty där beskär HERREN välsignelse, liv till evig tid.

En vallfartssång. Upp, välsignen HERREN, alla I HERRENS tjänare, I som stån om natten i HERRENS hus.

Lyften edra händer upp mot helgedomen och välsignen HERREN.

HERREN välsigne dig från Sion, han som har gjort himmel och jord.

Vid Babels floder, där sutto vi och gräto, när vi tänkte på Sion.

I pilträden som där voro hängde vi upp våra harpor.

Ty de som höllo oss fångna bådo oss där att sjunga, och våra plågare bådo oss vara glada: »Sjungen för oss en av Sions sånger.»

Huru skulle vi kunna sjunga HERRENS sång i främmande land?

Nej, om jag förgäter dig, Jerusalem, så förgäte min högra hand sin tjänst.

Min tunga låde vid min gom, om jag upphör att tänka på dig, om jag icke låter Jerusalem vara min allra högsta glädje.