Bibelverser om God

Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?

Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?

Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: »Ja vi äro redo»?

Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?

Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,

medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?

Wilt thou hunt the prey for the lion? or fill the appetite of the young lions,

When they couch in their dens, and abide in the covert to lie in wait?

Who provideth for the raven his food? when his young ones cry unto God, they wander for lack of meat.

Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,

när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?

Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?

Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?

Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?

De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.

Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.

Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?

Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.

Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.

Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.

Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?

Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?

Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?

Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?

Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?