Hoppa till innehåll

God

11,427 verser · 2 familjemedlemmar

Verser som nämner God

Filtrera efter bok
  1. Om det nämligen vore på grund av lag som arvet skulle undfås, så vore det icke på grund av löfte. Men åt Abraham har Gud skänkt det genom ett löfte.

  2. Men den som är medlare är icke medlare för allenast en enda. Men Gud är en.

  3. Är då lagen emot Guds löften? Bort det! Om en lag hade blivit given, som kunde göra levande, då skulle rättfärdigheten verkligen komma av lagen.

  4. Alla ären I Guds barn genom tron, i Kristus Jesus;

  5. Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet.

  6. Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,

  7. Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»

  8. Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.

  9. Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.

  10. Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?

  11. Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.

  12. missunnsamhet, mord, dryckenskap, vilt leverne och annat sådant, varom jag säger eder i förväg, såsom jag redan förut har sagt, att de som göra sådant, de skola icke få Guds rike till arvedel.

  13. Och de som höra Kristus Jesus till hava korsfäst sitt kött tillika med dess lustar och begärelser.

  14. Faren icke vilse. Gud låter icke gäcka sig. Ty vad människan sår, det skall hon ock skörda.

  15. Men vad mig angår, så vare det fjärran ifrån mig att berömma mig av något annat än av vår Herres, Jesu Kristi, kors, genom vilket världen för mig är korsfäst, och jag för världen.

  16. Och över alla dem som komma att vandra efter detta rättesnöre, över dem vare frid och barmhärtighet, ja, över Guds Israel.

  17. Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, hälsar de heliga som bo i Efesus[1], de i Kristus Jesus troende.

  18. Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

  19. Välsignad vare vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, som i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse,

  20. Och min bön är att vår Herres, Jesu Kristi, Gud, härlighetens Fader, må giva eder en visdomens och uppenbarelsens ande till kunskap om sig,

  21. Men Gud, som är rik på barmhärtighet, har, för den stora kärleks skull, varmed han har älskat oss,

  22. Ty av nåden ären I frälsta genom tro -- och det icke av eder själva, Guds gåva är det --

  23. Ty hans verk äro vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, vilka Gud förut har berett, för att vi skola vandra i dem[1].

  24. kommen ihåg att I på den tiden, då när I voren utan Kristus, voren utestängda från medborgarskap i Israel och främmande för löftets förbund, utan hopp och utan Gud i världen.

  25. och för att han skulle åt dem båda, förenade i en enda kropp, skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin person dödat ovänskapen.