Bibelverser om Resignation

Och han tog sig en lerskärva att skrapa sig med, där han satt mitt i askan.

Då sade hans hustru till honom: »Håller du ännu fast vid din ostrafflighet? Tala fritt ut om Gud, och dö.»

Man han svarade henne: »Du talar såsom en dåraktig kvinna skulle tala. Om vi taga emot det goda av Gud, skola vi då icke också taga emot det onda?» Vid allt detta syndade Job icke med sina läppar.

Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.

Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.

Besinnen dock att HERREN har utvalt åt sig den fromme; HERREN hör, när jag ropar till honom.

Av David. Harmas icke över de onda, avundas icke dem som göra orätt.

Ty såsom gräs varda de snart avhuggna, och såsom gröna örter vissna de.

Förtrösta på HERREN, och gör vad gott är, förbliv i landet och beflita dig om redbarhet,

och hav din lust i HERREN: då skall han giva dig vad ditt hjärta begär.

Befall din väg åt HERREN och förtrösta på honom; han skall göra det.

Han skall låta din rättfärdighet gå fram såsom ljuset och din rätt såsom middagens sken.

Var stilla för HERREN och förbida honom, harmas icke över den vilkens väg är lyckosam, över den man som umgås med ränker.

Avhåll dig från vrede och låt förbittringen fara; harmas icke; därmed gör du blott illa.

Ty de onda skola varda utrotade, men de som vänta efter HERREN, de skola besitta landet.

Ännu en liten tid, så är den ogudaktige icke mer; och när du ser efter hans plats, då är han borta.

Men de ödmjuka skola besitta landet och hugnas av stor frid.

Befria mig från alla mina överträdelser, låt mig icke bliva till smälek för dåren.

Men jag vill utgjuta inom mig min själ och hava i minne huru jag gick med hopen upp till Guds hus, under fröjderop och tacksägelse, i högtidsskaran.

Det är såsom krossade man benen i min kropp, när mina ovänner smäda mig, när de beständigt säga till mig: »Var är nu din Gud?» Varför är du så bedrövad, min själ, och varför så orolig i mig? Hoppas på Gud; ty jag skall åter få tacka honom, min frälsning och min Gud.

Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.

Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.

HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.

Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.

Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?