The Tower of Babel

Detta är berättelsen om Noas söners släkt. De voro Sem, Ham och Jafet; och åt dem föddes söner efter floden.

Jafets söner voro Gomer, Magog, Madai, Javan, Tubal, Mesek och Tiras.

Gomers söner voro Askenas, Rifat och Togarma.

Javans söner voro Elisa och Tarsis, kittéerna och dodanéerna.

Från dessa hava inbyggarna i hedningarnas Havsländer utbrett sig i sina länder, var efter sitt tungomål, efter sina släkter, i sina folk.

Hams söner voro Kus[1], Misraim[1], Put och Kanaan.

Kus' söner voro Seba, Havila, Sabta, Raema och Sabteka. Raemas söner voro Saba och Dedan.

Men Kus födde Nimrod; han var den förste som upprättade ett välde på jorden.

Han var ock en väldig jägare inför HERREN; därför plägar man säga: »En väldig jägare inför HERREN såsom Nimrod.»

Och hans rike hade sin begynnelse i Babel, Erek, Ackad och Kalne, i Sinears land.

Från det landet drog han sedan ut till Assyrien och byggde Nineve, Rehobot-Ir och Kela,

och därtill Resen mellan Nineve och Kela; detta är »den stora staden».

Och Misraim födde ludéerna, anaméerna, lehabéerna, naftuhéerna,

patroséerna, kasluhéerna, från vilka filistéerna hava utgått, och kaftoréerna.

Och Kanaan födde Sidon, som var hans förstfödde, och Het,

så ock jebuséerna, amoréerna, girgaséerna,

hivéerna, arkéerna, sinéerna,

arvadéerna, semaréerna och hamatéerna. Sedan utgrenade sig kananéernas släkter allt vidare,

så att kananéernas område sträckte sig från Sidon fram emot Gerar ända till Gasa, och fram emot Sodom, Gomorra, Adma och Seboim ända till Lesa.

Dessa voro Hams söner, efter deras släkter och tungomål, i deras länder och folk.

Söner föddes ock åt Sem, Jafets äldre broder, som blev stamfader för alla Ebers söner.

Sems söner voro Elam, Assur, Arpaksad, Lud och Aram.

Arams söner voro Us, Hul, Geter och Mas.

Arpaksad födde Sela, och Sela födde Eber.

Men åt Eber föddes två söner; den ene hette Peleg[2], ty i hans tid blev jorden fördelad; och hans broder hette Joktan.