Hoppa till innehåll

circa 6 BC – AD 30

The Life of Jesus

The eternal Son of God enters history: born in Bethlehem, baptized in the Jordan, crucified at Golgotha, raised on the third day.

3,779 verser · 4 böcker omfattas

Verser från denna period

Filtrera efter bok
  1. Matteus 26:66ca 33 e.Kr.

    Vad synes eder?» De svarade och sade: »Han är skyldig till döden.»

  2. Matteus 26:67ca 33 e.Kr.

    Därefter spottade man honom i ansiktet och slog honom på kinderna, den ene med knytnäven, den andre med flata handen,

  3. Matteus 26:68ca 33 e.Kr.

    och sade: »Profetera för oss, Messias: vem var det som slog dig?»

  4. Matteus 26:69ca 33 e.Kr.

    Men Petrus satt utanför på gården. Då kom en tjänstekvinna fram till honom och sade: »Också du var med Jesus från Galileen.»

  5. Matteus 26:70ca 33 e.Kr.

    Men han nekade inför alla och sade: »Jag förstår icke vad du menar.»

  6. Matteus 26:71ca 33 e.Kr.

    När han sedan hade kommit ut i porten, fick en annan kvinna se honom och sade till dem som voro där: »Denne var med Jesus från Nasaret.»

  7. Matteus 26:72ca 33 e.Kr.

    Åter nekade han med en ed och sade: »Jag känner icke den mannen.»

  8. Matteus 26:73ca 33 e.Kr.

    Litet därefter kommo de kringstående fram och sade till Petrus: »Förvisso är också du en av dem; redan ditt uttal röjer dig ju.»

  9. Matteus 26:74ca 33 e.Kr.

    Då begynte han förbanna sig och svärja: »Jag känner icke den mannen.» Och i detsamma gol hanen.

  10. Matteus 26:75ca 33 e.Kr.

    Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt: »Förrän hanen gal, skall du tre gånger förneka mig.» Och han gick ut och grät bitterligen. [1] Se Silverpenning i Ordförklaringarna.

  11. Matteus 27:1ca 33 e.Kr.

    Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.

  12. Matteus 27:2ca 33 e.Kr.

    Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.

  13. Matteus 27:3ca 33 e.Kr.

    När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna[1] tillbaka till översteprästerna och de äldste

  14. Matteus 27:4ca 33 e.Kr.

    och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»

  15. Matteus 27:5ca 33 e.Kr.

    Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.

  16. Matteus 27:6ca 33 e.Kr.

    Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»

  17. Matteus 27:7ca 33 e.Kr.

    Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.

  18. Matteus 27:8ca 33 e.Kr.

    Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.

  19. Matteus 27:9ca 33 e.Kr.

    Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --

  20. Matteus 27:10ca 33 e.Kr.

    och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»

  21. Matteus 27:11ca 33 e.Kr.

    Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»

  22. Matteus 27:12ca 33 e.Kr.

    Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.

  23. Matteus 27:13ca 33 e.Kr.

    Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»

  24. Matteus 27:14ca 33 e.Kr.

    Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.

  25. Matteus 27:15ca 33 e.Kr.

    Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.