The Life of Jesus

Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.

Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.

Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.

Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.

Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.

Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.

Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,

då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.

Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.

Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning.»

Och han framställde för dem en liknelse: »Sen på fikonträdet och på alla andra träd.

När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.

Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.

Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.

Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.

Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;

ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.

Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen.»

Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.

Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.

Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.

Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.

Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.

Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.

Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.