God

Har du då ögon som en varelse av kött, eller ser du såsom människor se?

Är din ålder som en människas ålder, eller äro dina år såsom en mans tider,

eftersom du letar efter missgärning hos mig och söker att hos mig finna synd,

du som dock vet att jag icke är skyldig, och att ingen finnes, som kan rädda ur din hand?

Dina händer hava danat och gjort mig, helt och i allo; och nu fördärvar du mig!

Tänk på huru du formade mig såsom lera; och nu låter du mig åter varda till stoft!

Ja, du utgöt mig såsom mjölk, och såsom ostämne lät du mig stelna.

Liv och nåd beskärde du mig, och genom din vård bevarades min ande.

Men därvid gömde du i ditt hjärta den tanken, jag vet att du hade detta i sinnet:

om jag syndade, skulle du vakta på mig och icke lämna min missgärning ostraffad.

Ve mig, om jag befunnes vara skyldig! Men vore jag än oskyldig, så finge jag ej lyfta mitt huvud, jag skulle mättas av skam och skåda min ofärd.

Höjde jag det likväl, då skulle du såsom ett lejon jaga mig och alltjämt bevisa din undermakt på mig.

Nya vittnen mot mig skulle du då föra fram och alltmer låta mig känna din förtörnelse; med skaror efter skaror skulle du ansätta mig.

Varför lät du mig då komma ut ur modersskötet? Jag borde hava förgåtts, innan något öga såg mig,

Och skall du så få säga: »Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon»?

Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,

om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.

Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?

När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?

Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.

Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,

Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!

Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.

Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?

Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.