Bibelverser om Chastity

Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.

Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.

Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.

Säg till visheten: »Du är min syster», och kalla förståndet din förtrogna,

så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.

Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.

Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.

Genom hennes hus gå dödsrikets vägar, de som föra nedåt till dödens kamrar.

Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.

På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.

Maten är för buken och buken för maten, men bådadera skall Gud göra till intet. Däremot är kroppen icke för otukt, utan för Herren, och Herren för kroppen;

och Gud, som har uppväckt Herren, skall ock genom sin kraft uppväcka oss.

Veten I icke att edra kroppar äro Kristi lemmar? Skall jag nu taga Kristi lemmar och göra dem till en skökas lemmar? Bort det!

Veten I då icke att den som håller sig till en sköka, han bliver en kropp med henne? Det heter ju: »De tu skola varda ett kött.»

Men den som håller sig till Herren, han är en ande med honom.

Flyn otukten. All annan synd som en människa kan begå är utom kroppen; men den som bedriver otukt, han syndar på sin egen kropp.

Veten I då icke att eder kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i eder, och som I haven undfått av Gud, och att I icke ären edra egna?

Vad nu angår det I haven skrivit om, så svarar jag detta: En man gör visserligen väl i att icke komma vid någon kvinna;

men för att undgå otuktssynder må var man hava sin egen hustru, och var kvinna sin egen man.

Jag skulle dock vilja att alla människor vore såsom jag. Men var och en har fått sin särskilda nådegåva från Gud, den ene så, den andre så.

Till de ogifta åter och till änkorna säger jag att de göra väl, om de förbliva i samma ställning som jag.

Men kunna de icke leva återhållsamt, så må de gifta sig; ty det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär.

Vad vidare angår dem som äro jungfrur, så har jag icke att åberopa någon befallning av Herren, utan giver allenast ett råd, såsom en som genom Herrens barmhärtighet har blivit förtroende värd.

Jag menar alltså, med tanke på den nöd som står för dörren, att den människa gör väl, som förbliver såsom hon är.