Hoppa till innehåll

Bibelverser om The Miracles of Christ

193 verser · 30 aspekter

Viktiga bibelverser

Filtrera efter bok
  1. Då tog han honom avsides ifrån folket och satte sina fingrar i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga

  2. och såg upp till himmelen, suckade och sade till honom: »Effata» (det betyder: »Upplåt dig»).

  3. Då öppnades hans öron, och hans tungas band löstes, och han talade redigt och klart.

  4. Därefter kommo de till Betsaida. Och man förde till honom en som var blind och bad honom att han skulle röra vid denne.

  5. Då tog han den blinde vid handen och ledde honom utanför byn; sedan spottade han på hans ögon och lade händerna på honom och frågade honom: »Ser du något?»

  6. Han såg då upp och svarade: »Jag kan urskilja människorna; jag ser dem gå omkring, men de likna träd.»

  7. Därefter lade han åter händerna på hans ögon, och nu såg han tydligt och var botad och kunde jämväl på långt håll se allting klart.

  8. Och när han hade slutat att tala, sade han till Simon: »Lägg ut på djupet; och kasten där ut edra nät till fångst.»

  9. Då svarade Simon och sade: »Mästare, vi hava arbetat hela natten och fått intet; men på ditt ord vill jag kasta ut näten.»

  10. Och när de hade gjort så, fingo de en stor hop fiskar i sina nät; och näten gingo sönder.

  11. Dessa tog han nu med sig och steg åter ned och stannade på en jämn plats; och en stor skara av hans lärjungar var där församlad, så ock en stor hop folk ifrån hela Judeen och Jerusalem, och från kuststräckan vid Tyrus och Sidon.

  12. Dessa hade kommit för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar. Och jämväl de som voro kvalda av orena andar blevo botade.

  13. Och allt folket sökte att få röra vid honom, ty kraft gick ut ifrån honom och botade alla.

  14. Och se, då han kom nära stadsporten, bars där ut en död, och han var sin moders ende son, och hon var änka; och en ganska stor hop folk ifrån staden gick med henne.

  15. När Herren fick se henne, ömkade han sig över henne och sade till henne: »Gråt icke.»

  16. Och han gick fram och rörde vid båren, och de som buro stannade. Och han sade: »Unge man, jag säger dig: Stå upp.»

  17. Då satte sig den döde upp och begynte tala. Och han gav honom åt hans moder.

  18. Just då höll Jesus på med att bota många som ledo av sjukdomar och plågor, eller som voro besatta av onda andar, och åt många blinda gav han deras syn.

  19. Och han svarade och sade till männen: »Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I haven sett och hört: blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.

  20. var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp.

  21. Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne »Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom»,

  22. och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.

  23. att en vattusiktig man kom dit och stod framför honom.

  24. Då tog Jesus till orda och sade till de lagkloke och fariséerna: »Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten, eller är det icke lovligt?»

  25. Men de tego. Då tog han mannen vid handen och gjorde honom frisk och lät honom gå.