Bibelverser om Praise

Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.

Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.

Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?

Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.

Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.

Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!

Halleluja! Loven HERREN från himmelen, loven honom i höjden.

Loven honom, alla hans änglar, loven honom, all hans här.

Loven honom, sol och måne, loven honom, alla lysande stjärnor.

Loven honom, I himlars himlar och I vatten ovan himmelen.

Ja, de må lova HERRENS namn, ty han bjöd, och de blevo skapade.

Och han gav dem deras plats för alltid och för evigt; han gav dem en lag, och ingen överträder den.

Loven HERREN från jorden, I havsdjur och alla djup,

eld och hagel, snö och töcken, du stormande vind, som uträttar hans befallning,

I berg och alla höjder, I fruktträd och alla cedrar,

I vilda djur och all boskap, I kräldjur och bevingade fåglar,

I jordens konungar och alla folk, I furstar och alla domare på jorden,

I ynglingar, så ock I jungfrur, I gamle med de unga.

Ja, de må lova HERRENS namn, ty hans namn allena är högt, hans majestät når över jorden och himmelen.

Och han har upphöjt ett horn åt sitt folk -- ett ämne till lovsång för alla hans fromma, för Israels barn, det folk som står honom nära. Halleluja!

Halleluja! Sjungen till HERRENS ära en ny sång, hans lov i de frommas församling.

Israel glädje sig över sin skapare, Sions barn fröjde sig över sin konung.

Må de lova hans namn under dans, till puka och harpa må de lovsjunga honom.

Ty HERREN har behag till sitt folk, han smyckar de ödmjuka med frälsning.

De fromma fröjde sig och give honom ära, de juble på sina läger.