Bibelverser om Hell

Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. Sela.

Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning.

En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.

Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,

för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:

»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:

»Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»

han vet icke att det bär till skuggornas boning, hennes gäster hamna i dödsrikets djup.

Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;

ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.

Genom dånet av dess fall kom jag folken att bäva, när jag störtade det ned i dödsriket, till dem som hade farit ned i graven. Men då tröstade sig i jordens djup alla Edens träd, de yppersta och bästa på Libanon, alla de som hade haft vatten att dricka.

Också de hade, såsom det trädet, måst fara ned till dödsriket, till dem som voro slagna med svärd; dit foro ock de som hade varit dess stöd och hade bott i dess skugga bland folken.

Om nu ditt högra öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kastas i Gehenna.

Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna.

Gån in genom den trånga porten. Ty vid och bred är den väg som leder till fördärvet, och många äro de som gå fram på den;

och den port är trång och den väg är smal, som leder till livet, och få äro de som finna den.

Och jag säger eder: Många skola komma från öster och väster och få vara med Abraham, Isak och Jakob till bords i himmelriket,

men rikets barn skola bliva utkastade i mörkret därutanför; där skall vara gråt och tandagnisslan.»

Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn.

Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar.

Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände.

Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är,

och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.

Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga

och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.