Bibelverser om Wicked: Described

Men folket i Sodom var mycket ont och syndigt inför HERREN.

Och HERREN sade: »Ropet från Sodom och Gomorra är stort, och deras synd är mycket svår;

Därigenom har landet blivit orenat, och jag har på det hemsökt dess missgärning, så att landet har utspytt sina inbyggare.

Och HERREN talade till mig och sade: »jag har sett att detta folk är ett hårdnackat folk.

Ja, gensträviga haven I varit mot HERREN allt ifrån den dag då jag lärde känna eder.

Han fann honom i öknens land, i ödsligheten, där ökendjuren tjöto. Då tog han honom i sitt beskärm och sin vård, han bevarade honom såsom sin ögonsten.

Ty av Sodoms vinträd är deras ett skott, det stammar från Gomorras fält; deras druvor äro giftiga druvor, deras klasar hava bitter smak.

Deras vin är drakars etter, huggormars gruvligaste gift.

HERREN skall döma mellan mig och dig, och HERREN skall hämnas mig på dig, men min hand skall icke röra dig.

Ahab sade till Elia: »Har du äntligen funnit mig, du min fiende?» Han svarade: »Ja, jag har funnit dig. Eftersom du har sålt dig till att göra vad ont är i HERRENS ögon,

Och nu tänken I göra Judas och Jerusalems barn till trälar och trälinnor åt eder. Därmed dragen I ju allenast skuld över eder själva inför HERREN, eder Gud.

Och i sin nöd försyndade sig samme konung Ahas ännu mer genom otrohet mot HERREN.

dem som du gav genom dina tjänare profeterna, i det du sade: 'Det land dit I nu kommen, för att taga det i besittning, är ett besmittat land, genom de främmande folkens besmittelse, och genom de styggelser med vilka de i sin orenhet hava uppfyllt det från den ena ändan till den andra.

Som om en ren skulle kunna framgå av en oren! Sådant kan ju aldrig ske.

huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!

Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.

Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.

Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.

Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.

Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.

Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;

han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;

han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;

han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.

Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.