Bibelverser om Wicked: Prosperity of

Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.

Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.

Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.

Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.

Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.

Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.

han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;

Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.

att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?

Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.

Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?

De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.

Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.

När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.

Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.

De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.

De förnöta sina dagar i lust, och ned till dödsriket fara de i frid.

Av David. Harmas icke över de onda, avundas icke dem som göra orätt.

Jag såg en ogudaktig som trotsade på sin makt; han utbredde sig såsom ett grönskande träd, väl rotat.

Men när man sedan gick där fram, se, då var han borta; jag sökte efter honom, men han fanns icke mer.

så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.

Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.

De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.

Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. Sela.