Bibelverser om Unbelief

Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.

Förundra dig icke över att jag sade dig att I måsten födas på nytt.

Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Vad vi veta, det tala vi, och vad vi hava sett, det vittna vi om, men vårt vittnesbörd tagen I icke emot.

Tron i icke, när jag talar till eder om jordiska ting, huru skolen I då kunna tro, när jag talar till eder om himmelska ting?

Den som tror på honom, han bliver icke dömd, men den som icke tror, han är redan dömd, eftersom han icke tror på Guds enfödde Sons namn.

och vad han har sett och hört, det vittnar han om; och likväl tager ingen emot hans vittnesbörd.

Den som tror på Sonen, han har evigt liv; men den som icke hörsammar Sonen, han skall icke få se livet, utan Guds vrede förbliver över honom.» [1] Grundtextens uttryck har den dubbla betydelsen på nytt och ovanifrån; jfr v. 31. [2] Grundtexten har här samma uttryck för vind som för ande.

Då sade Jesus till honom: »Om I icke sen tecken och under, så tron I icke.»

och hans ord haven I icke låtit förbliva i eder. Ty den han har sänt, honom tron I icke.

Men I viljen icke komma till mig för att få liv.

Jag har kommit i min Faders namn, och I tagen icke emot mig; kommer en annan i sitt eget namn, honom skolen I nog mottaga.

Huru skullen I kunna tro, I som tagen emot pris av varandra och icke söken det pris som kommer från honom som allena är Gud?

Trodden I Moses, så skullen I ju tro mig, ty om mig har han skrivit.

Men tron I icke hans skrifter, huru skolen I då kunna tro mina ord?» [2] och sökte att döda honom.

Men det är såsom jag har sagt eder: fastän I haven sett mig, tron I dock icke.

Många av hans lärjungar, som hörde detta, sade då: »Detta är ett hårt tal; vem står ut med att höra på honom?»

Men Jesus visste inom sig att hans lärjungar knorrade över detta; och han sade till dem: »Är detta för eder en stötesten?

Vad skolen I då säga, om I fån se Människosonen uppstiga dit där han förut var? --

Men bland eder finnas några som icke tro.» Jesus visste nämligen från begynnelsen vilka de voro som icke trodde, så ock vilken den var som skulle förråda honom.

För detta tals skull drogo sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de icke längre vandrade med honom.

Jesus svarade dem: »Har icke jag själv utvalt eder, I tolv? Och likväl är en av eder en djävul.»

Detta sade han om Judas, Simon Iskariots son; ty det var denne som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.

Det var nämligen så, att icke ens hans bröder trodde på honom.

Därför sade jag till eder att I skullen dö i edra synder; ty om I icke tron att jag är den jag är, så skolen I dö i edra synder.»

Men mig tron I icke, just därför att jag talar sanning.