Bibelverser om The Rich

Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.

De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.

Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;

därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.

Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»

Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.

Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;

jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.

Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.

När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,

till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.

Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.

Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.

Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.

När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,

då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.

Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.

Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.

Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.

En rik man tycker sig vara vis, men en fattig man med förstånd uppdagar hurudan han är.

Och om rikedomen har gått förlorad för någon genom en olycka, så får hans son, om han har fött en son, alls intet därav.

Sådan som han kom ur sin moders liv måste han själv åter gå bort, lika naken som han kom, och för sin möda får han alls intet som han kan taga med sig.

Ty man tänker då icke så mycket på sina livsdagars gång, när Gud förlänar glädje i hjärtat.

For he shall not much remember the days of his life; because God answereth him in the joy of his heart.

Huru skulle jag då kunna förlåta dig? Dina barn hava ju övergivit mig och svurit vid gudar som icke äro gudar. Jag gav dem allt till fyllest, men de blevo mig otrogna och samlade sig i skaror till skökohuset.