Bibelverser om Rocks

Utmärglade äro de ju av brist och svält; de gnaga sin föda av torra öknen, som redan i förväg är öde och ödslig.

I gruvliga klyftor måste de bo, i hålor under jorden och i bergens skrevor.

Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,

För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.

För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.

Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,

Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.

Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam, befria mig genom din rättfärdighet.

Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.

Stadigt förbidade jag HERREN, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop.

Gud vare oss nådig och välsigne oss, han låte sitt ansikte lysa och ledsaga oss, Sela,

De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen.Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.»

Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.

Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.

Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.

Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.

klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;

Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst; ty din röst är så ljuv, och ditt ansikte är så täckt.»

Och man skall fly in i klippgrottor och in i jordhålor, för HERRENS fruktansvärda makt och för hans höga majestät, när han står upp för att förskräcka jorden.

Så skall han varda för eder något heligt; men för de två Israels hus skall han bliva en stötesten och en klippa till fall och för Jerusalems invånare en snara och ett giller.

Och HERREN Sebaot skall svänga sitt gissel över dem, såsom när han slog Midjan vid Orebsklippan; och sin stav, som han räckte ut över havet, skall han åter upplyfta, såsom han gjorde i Egypten.

Ty du har förgätit din frälsnings Gud, och du tänker icke på din fasta klippa. Därför planterar du ljuvliga planteringar[1] och sätter i dem främmande vinträd.

Vad gör du här, och vem tänker du lägga här, eftersom du här hugger ut en grav åt dig? Du som hugger ut din grav så högt uppe, du som i klippan urholkar en boning åt dig,

Var och en av dem skall vara såsom en tillflykt i stormen, ett skydd mot störtskuren; de skola vara såsom vattenbäckar i en ödemark, såsom skuggan av en väldig klippa i ett törstigt land.

han skall bo på höjderna, klippfästen skola vara hans värn, sitt bröd skall han få, och vatten skall han hava beständigt.