Jesus
Även känd som: Jesus Christ, Immanuel, Emmanuel, Christ
Verser som nämner Jesus
Denne ville gärna veta vem som var Jesus och ville se honom, men han kunde det icke för folkets skull, ty han var liten till växten.
Då skyndade han i förväg och steg upp i ett mullbärsfikonträd för att få se honom, ty han skulle komma den vägen fram.
När Jesus nu kom till det stället, såg han upp och sade till honom: »Sackeus, skynda dig ned, ty i dag måste jag gästa i ditt hus.»
Och han skyndade sig ned och tog emot honom med glädje.
Men alla som sågo det knorrade och sade: »Han har gått in för att gästa hos en syndare.»
Men Sackeus trädde fram och sade till Herren: »Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen.
Och Jesus sade om honom: »I dag har frälsning vederfarits detta hus, eftersom också han är en Abrahams son.
Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.»
Medan de hörde härpå, framställde han ytterligare en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de nu menade att Guds rike strax skulle uppenbaras.
Då kom den förste fram och sade: 'Herre, ditt pund har givit i vinst tio pund.'
Därefter kom den andre i ordningen och sade: 'Herre, ditt pund har avkastat fem pund.'
Och den siste kom fram och sade: 'Herre, se här är ditt pund; jag har haft det förvarat i en duk.
De sade till honom: 'Herre, han har ju redan tio pund.'
Sedan Jesus hade sagt detta, gick han framför de andra upp mot Jerusalem.
När han då nalkades Betfage och Betania, vid det berg som kallas Oljeberget, sände han åstad två av lärjungarna
Och om någon frågar eder varför I lösen den skolen I svara så: 'Herren behöver den.'»
Och de som hade blivit utsända gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem.
De svarade: »Herren behöver den.»
Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå.
Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen.
Och då han var nära foten av Oljeberget, begynte hela lärjungaskaran i sin glädje att med hög röst lova Gud för alla de kraftgärningar som de hade sett;
och de sade: »Välsignad vare han som kommer, konungen, i Herrens namn. Frid vare i himmelen och ära i höjden!»
Och några fariséer som voro med i folkhopen sade till honom: »Mästare, förbjud dina lärjungar att ropa så.»
Men han svarade och sade: »Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa.»
Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte han gråta över den