Bibelverser om Quotations and Allusions

Han svarade: »Jag har nitälskat för HERREN, härskarornas Gud. Ty Israels barn hava övergivit ditt förbund, rivit ned dina altaren och dräpt dina profeter med svärd; jag allena är kvar, och de stå efter att taga mitt liv.»

Men jag skall låta sju tusen män bliva kvar i Israel, alla de knän som icke hava böjt sig för Baal, och var mun som icke har givit honom hyllningskyss.»

han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:

Varför larma hedningarna och tänka folken fåfänglighet?

Jordens konungar resa sig upp, och furstarna rådslå med varandra, mot HERREN och hans smorde:

Jag vill förtälja om vad beslutet är; HERREN sade till mig: »Du är min son, jag har i dag fött dig.

Du skall sönderslå dem med järnspira, såsom lerkärl skall du krossa dem.»

Besinnen dock att HERREN har utvalt åt sig den fromme; HERREN hör, när jag ropar till honom.

HERRE, led mig genom din rättfärdighet, för mina förföljares skull; gör din väg jämn för mig.

Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.

HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden, du som har satt ditt majestät på himmelen!

När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har berett,

vad är då en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom.

Dock gjorde du honom nästan till ett gudaväsen; med ära och härlighet krönte du honom.

Hans mun är full av förbannelse, av svek och förtryck; hans tunga gömmer olycka och fördärv.

För sångmästaren; av David. Dårarna säga i sina hjärtan: »Det finnes ingen Gud.» Fördärv och styggelse är deras verk; ingen finnes, som gör vad gott är.

HERREN skådar ned från himmelen på människors barn, för att se om det finnes någon förståndig, någon som söker Gud.

Nej, alla äro de avfälliga, allasammans äro de fördärvade; ingen finnes, som gör vad gott är, det finnes icke en enda.

Jag har haft HERREN för mina ögon alltid; ja, han är på min högra sida, jag skall icke vackla.

Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min ära[1] fröjdar sig; jämväl min kropp får bo i trygghet.

Ty du skall icke lämna min själ åt dödsriket, du skall icke låta din fromme få se graven.

Du skall kungöra mig livets väg; inför ditt ansikte är glädje till fyllest, ljuvlighet i din högra hand evinnerligen.

du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!

det är ej ett tal eller språk vars ljud icke höres.

För sångmästaren, efter »Morgonrodnadens hind»; en psalm av David.