Bibelverser om Quotations and Allusions

Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.

Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.

Av David; en psalm. Jorden är HERRENS och allt vad därpå är, jordens krets och de som bo därpå.

Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.

Av David; en sång. Säll är den vilkens överträdelse är förlåten, vilkens synd är överskyld.

Säll är den människa som HERREN icke tillräknar missgärning, och i vilkens ande icke är något svek.

Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan.

Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?

Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.

Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter.

HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.

Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN räddar honom ur allt.

Låt icke dem få glädja sig över mig, som utan skäl äro mina fiender; låt icke dem som utan sak hata mig få blinka med ögonen.

För sångmästaren; av HERRENS tjänare David.

Stora äro de under du har gjort, HERRE, min Gud, och de tankar du har tänkt för oss; dig är intet likt. Jag ville förkunna dem och tala om dem, men de stå icke till att räkna.

Till slaktoffer och spisoffer har du icke behag -- öppna öron har du givit mig -- brännoffer och syndoffer begär du icke.

Därför säger jag: »Se, jag kommer; i bokrullen är skrivet vad jag skall göra.

»Ohjälplig ofärd har drabbat honom, han som ligger där skall icke mer stå upp.»

månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?

Skarpa äro dina pilar; folk skola falla för dig; konungens fiender skola träffas i hjärtat.

Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen; ditt rikes spira är rättvisans spira.

Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.

Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.

Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.

Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud.