Bibelverser om Psalms

Tänk ej, oss till men, på förfädernas missgärningar, låt din barmhärtighet snarligen komma oss till mötes, ty vi äro i stort elände.

Hjälp oss, du vår frälsnings Gud, för ditt namns äras skull; rädda oss och förlåt oss våra synder för ditt namns skull.

Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?» Låt det inför våra ögon bliva kunnigt på hedningarna huru du hämnas dina tjänares utgjutna blod.

Låt de fångnas klagan komma inför ditt ansikte, låt efter din arms väldighet dödens barn bliva vid liv.

Och giv våra grannar sjufalt tillbaka i deras sköte den smädelse varmed de hava smädat dig, Herre.

Men vi som äro ditt folk och får i din hjord, vi vilja tacka dig evinnerligen, vi vilja förtälja ditt lov från släkte till släkte.

En psalm av Asaf. Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom:

»Huru länge skolen I döma orätt och vara partiska för de ogudaktiga? Sela.

Skaffen den arme och faderlöse rätt, given den betryckte och torftige rättvisa.

Befrien den arme och fattige, rädden honom från de ogudaktigas hand.

Men de veta intet och hava intet förstånd, de vandra i mörker; jordens alla grundvalar vackla.

Jag har väl sagt att I ären gudar och allasammans den Högstes söner;

men I måsten dock dö, såsom människor dö, och falla, likaväl som var furste faller.»

Ja, stå upp, o Gud; håll dom över jorden, ty med arvsrätt råder du över alla folk. [1] Se Änglar i Ordförkl.

För sångmästaren, till Gittít; av Koras söner; en psalm.

Huru ljuvliga äro icke dina boningar, HERRE Sebaot!

Min själ längtar och trängtar efter HERRENS gårdar, min själ och min kropp jubla mot levande Gud.

Ty sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar[1]: dina altaren, HERRE Sebaot, min konung och min Gud.

Saliga äro de som bo i ditt hus; de lova dig beständigt. Sela.

Saliga äro de människor som i dig hava sin starkhet, de vilkas håg står till dina vägar.

När de vandra genom Tåredalen[2], göra de den rik på källor, och höstregnet höljer den med välsignelser.

De gå från kraft till kraft; så träda de fram inför Gud på Sion.

HERRE Gud Sebaot, hör min bön, lyssna, du Jakobs Gud. Sela.

Gud, vår sköld, ser härtill, och akta på din smordes ansikte.

Ty en dag i dina gårdar är bättre än eljest tusen. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än dväljas i de ogudaktigas hyddor.