Bibelverser om Psalms: Penitential Psalms

För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David.

HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.

Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.

Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?

Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.

Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket?

Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.

Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.

Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.

HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN.Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast.

Av David; en sång. Säll är den vilkens överträdelse är förlåten, vilkens synd är överskyld.

Säll är den människa som HERREN icke tillräknar missgärning, och i vilkens ande icke är något svek.

Så länge jag teg, försmäktade mina ben vid min ständiga klagan.

Ty dag och natt var din hand tung över mig; min livssaft förtorkades såsom av sommarhetta. Sela.

Då uppenbarade jag min synd för dig och överskylde icke min missgärning. Jag sade: »Jag vill bekänna för HERREN mina överträdelser»; då förlät du mig min synds missgärning. Sela.

Därför skola alla fromma bedja till dig på den tid då du är att finna; sannerligen, om ock stora vattenfloder komma, skola de icke nå till dem.

Du är mitt beskärm, för nöd bevarar du mig; med räddningens jubel omgiver du mig. Sela.

Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra; jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig.

Varen icke såsom hästar och mulåsnor utan förstånd, på vilka man lägger töm och betsel för att tämja dem, eljest får man dem ej fram.

Den ogudaktige har många plågor; men den som förtröstar på HERREN, honom omgiver han med nåd.

Varen glada i HERREN och fröjden eder, I rättfärdige, och jublen, alla I rättsinnige.

En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.