- English
- King James KJV
- Complete Jewish CJB
- World English WEBM
- Berean Standard BSB
- American Standard ASV
- Geneva GNV
- Young's Literal YLT
- Douay-Rheims DRC
- International
- Shqip ALB
- العربية SVD
- বাংলা BN-IRV
- မြန်မာ Judson
- 简体文 CUV-S
- 繁體中文 CUV-T
- Čeština BKR
- Nederlands STVE
- Français LSG
- Deutsch SCH
- Ελληνικά Vamvas
- ગુજરાતી GU-IRV
- Hausa HCB
- עברית Hebrew
- हिन्दी HCV
- Magyar KAROLI
- Bahasa Indonesia INDO-TB
- Italiano Diodati
- 日本語 Kougo
- 한국어 Korean
- മലയാളം MAL
- मराठी MRCV
- Norsk DNB
- فارسی OPV
- Polski BG
- Português Almeida
- Română Cornilescu
- Русский Synodal
- Español RVG
- Kiswahili Neno
- Svenska SV1917
- Tagalog TAG-ADB
- தமிழ் TCV
- తెలుగు TSA
- ภาษาไทย THAI-KJV
- Українська Ohienko
- Tiếng Việt CADMAN
- Yorùbá YCB
Bibelverser om Miracles
Viktiga bibelverser
De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
Och de talade mot Gud, de sade: »Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?»
Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
därför skall jag ännu en gång göra underbara ting mot detta folk, ja, underbara och förunderliga; de visas vishet skall förgås, och de förståndigas förstånd skall bliva förmörkat.
du som gjorde tecken och under i Egyptens land, och som har gjort sådana intill denna dag, både i Israel och bland andra människor, och som har gjort dig ett namn, som är detsamma än i dag.
Du förde ditt folk Israel ut ur Egyptens land med tecken och under, med stark hand och uträckt arm, och genom stor förskräckelse.
Och konungen svarade Daniel och sade: »I sanning, eder Gud är en Gud över andra gudar och en herre över konungar och en uppenbarare av hemligheter, eftersom du har kunnat uppenbara denna hemlighet.»