Hoppa till innehåll

Bibelverser om Depravity of Man

94 verser · 1 aspekt

Viktiga bibelverser

Filtrera efter bok
  1. Men när HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar beständigt voro allenast onda,

  2. då ångrade HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta.

  3. Och HERREN sade: »Människorna, som jag skapade, vill jag utplåna från jorden, ja, både människor och fyrfotadjur och kräldjur och himmelens fåglar; ty jag ångrar att jag har gjort dem.»

  4. Men jorden blev alltmer fördärvad för Guds åsyn, och jorden uppfylldes av våld.

  5. Och Gud såg att jorden var fördärvad, eftersom allt kött vandrade i fördärv på jorden.

  6. Då sade Gud till Noa: »Jag har beslutit att göra ände på allt kött, ty jorden är uppfylld av våld som de öva; se, jag vill fördärva dem tillika med jorden.

  7. »Kan då en människa hava rätt mot Gud eller en man vara ren inför sin skapare?

  8. Se, ej ens på sina tjänare kan han förlita sig, jämväl sina änglar måste han tillvita fel;

  9. huru mycket mer då dem som bo i hyddor av ler, dem som hava sin grundval i stoftet! De krossas sönder så lätt som mal;

  10. Ja, förvisso vet jag att så är; huru skulle en människa kunna hava rätt mot Gud?

  11. Vill han gå till rätta med henne, så kan hon ej svara honom på en sak bland tusen.

  12. Nej, såsom skyldig måste jag stå där; varför skulle jag då göra mig fåfäng möda?

  13. Om jag än tvår mig i snö och renar mina händer i lutsalt,

  14. så skall du dock sänka mig ned i pölen, så att mina kläder måste vämjas vid mig.

  15. Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?

  16. Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;

  17. huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!

  18. Huru skulle då en människa kunna hava rätt mot Gud eller en av kvinna född kunna befinnas ren?

  19. Se, ej ens månen skiner nog klart, ej ens stjärnorna äro rena i hans ögon;

  20. huru mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken!

  21. För sångmästaren; av David. Dårarna säga i sina hjärtan: »Det finnes ingen Gud.» Fördärv och styggelse är deras verk; ingen finnes, som gör vad gott är.

  22. HERREN skådar ned från himmelen på människors barn, för att se om det finnes någon förståndig, någon som söker Gud.

  23. Nej, alla äro de avfälliga, allasammans äro de fördärvade; ingen finnes, som gör vad gott är, det finnes icke en enda.

  24. För sångmästaren, till Mahalát; en sång av David.

  25. Dårarna säga i sina hjärtan: »Det finnes ingen Gud.» Fördärv och styggelse är deras onda verk; ingen finnes, som gör vad gott är.