Bibelverser om Birds

du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.

Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.

Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.

Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.

Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.

Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.

En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.

Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.

De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.

Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.

Min son, om syndare locka dig, så följ icke.

Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;

såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven;

allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;

dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --

då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,

ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.

Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.

Säljas icke två sparvar för en skärv[1]? Och icke en av dem faller till jorden utan eder Faders vilja.

Men på eder äro till och med huvudhåren allasammans räknade.

Frukten alltså icke; I ären mer värda än många sparvar.