God

tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden;

och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo.'

Ty om I förlåten människorna deras försyndelser, så skall ock eder himmelske Fader förlåta eder;

men om I icke förlåten människorna, så skall ej heller eder Fader förlåta edra försyndelser.

för att du icke må bliva sedd av människorna med din fasta, utan allenast av din Fader, som är i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, vedergälla dig.

Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon[2].

Sen på fåglarna under himmelen: de så icke, ej heller skörda de, ej heller samla de in i lador; och likväl föder eder himmelske Fader dem. Ären I icke mycket mer än de?

Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, skulle han då icke mycket mer kläda eder, I klentrogne?

Efter allt detta söka ju hedningarna, och eder himmelske Fader vet att I behöven allt detta.

Nej, söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder.

Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!

Icke kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja.

Dessa ropade då och sade: »Vad har du med oss att göra, du Guds Son? Har du kommit hit för att plåga oss, förrän tid är?»

När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.

Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare.»

Det är icke I som skolen tala, utan det är eder Faders Ande som skall tala i eder.

Och frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men icke hava makt att dräpa själen, utan frukten fastmer honom som har makt att förgöra både själ och kropp i Gehenna. --

Säljas icke två sparvar för en skärv[1]? Och icke en av dem faller till jorden utan eder Faders vilja.

Därför, var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall ock jag kännas vid inför min Fader, som är i himmelen.

Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall ock jag förneka inför min Fader, som är i himmelen.

Den som tager emot eder, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig.

Vid den tiden talade Jesus och sade: »Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga.

Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.

Allt har av min Fader blivit förtrott åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, ej heller känner någon Fadern utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd. --

huru han då gick in i Guds hus, och huru de åto skådebröden, fastän det ju varken för honom eller för dem som följde honom var lovligt att äta sådant bröd, utan allenast för prästerna?