Matteus 22:15-35

Matteus 22:15-35

15
Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
16
Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
17
Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»
18
Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
19
Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning[1].
20
Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?»
21
De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»
22
När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
23
Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
24
och sade: »Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
25
Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
26
Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
27
Sist av alla dog hustrun.
28
Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne.»
29
Jesus svarade och sade till dem: »I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
30
Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
31
Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
32
'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande.»
33
När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
34
Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
35
och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
Läs hela kapitlet 22
Settings

Reading Style

Typeface

Font Size 19px

Options