Bibelverser om Meteorology and Celestial Phenomena

Då bar jorden ännu ingen buske på marken, och ingen ört hade ännu skjutit upp på marken, ty HERREN Gud hade icke låtit regna på jorden, och ingen människa fanns, som kunde bruka jorden;

men en dimma steg upp från jorden och vattnade hela marken.

Då svarade hans fader Isak och sade till honom: »Se, fjärran ifrån jordens fetma skall din boning vara och utan dagg från himmelen ovanefter.

honom som befaller solen, så går hon icke upp, och som sätter stjärnorna under försegling;

Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.

Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.

Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.

Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.

Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.

Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.

När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,

när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,

då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.

Min rot ligger ju öppen för vatten, och i min krona faller nattens dagg.

Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;

skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.

Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?

Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.

Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.

I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.

Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.

Se, åt snön giver han bud: »Fall ned till jorden», så ock åt regnskuren, åt sitt regnflödes mäktiga skur.

Därmed fjättrar han alla människors händer, så att envar som han har skapat kan lära därav.

Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen, och i sina kulor lägga de sig till ro.

Från Stjärngemaket kommer då storm och köld genom nordanhimmelens stjärnor;