Bibelverser om Love to Man

Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?

Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?

Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.

Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?

Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?

Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?

Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.

Då svarade han honom: »'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'

Detta är det yppersta och förnämsta budet.

Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'

Varen ingen något skyldiga -- utom när det gäller kärlek till varandra; ty den som älskar sin nästa, han har uppfyllt lagen.

De buden: »Du skall icke begå äktenskapsbrott», »Du skall icke dräpa», »Du skall icke stjäla», »Du skall icke hava begärelse» och vilka andra bud som helst, de sammanfattas ju alla i det ordet: »Du skall älska din nästa såsom dig själv.»

Kärleken gör intet ont mot nästan; alltså är kärleken lagens uppfyllelse.

Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas icke, kärleken förhäver sig icke, den uppblåses icke.

Den skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt, den förtörnas icke, den hyser icke agg för en oförrätts skull.

Den gläder sig icke över orättfärdigheten, men har sin glädje i sanningen.

Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.

I veten ju ock själva, I filipper, att under evangelii första tid, då när jag hade dragit bort ifrån Macedonien, ingen annan församling än eder trädde i sådan förbindelse med mig, att räkning kunde föras över »utgivet och mottaget».

Ty medan jag ännu var i Tessalonika, sänden I mig både en och två gånger vad jag behövde. --

Icke som om jag skulle åstunda själva gåvan; nej, vad jag åstundar är en sådan frukt därav, som rikligen kommer eder själva till godo.

Jag har nu fått ut allt, och det i överflödande mått. Jag har fullt upp, sedan jag av Epafroditus har mottagit eder gåva, »en välbehaglig lukt», ett offer som täckes Gud och behagar honom väl.

Så skall ock min Gud, efter sin rikedom, i fullt mått och på ett härligt sätt i Kristus Jesus giva eder allt vad I behöven.

Må Herren visa barmhärtighet mot Onesiforus' hus, eftersom han ofta var mig till vederkvickelse och icke blygdes för mina kedjor;

fastmer, när han kom till Rom, sökte han efter mig med all iver, till dess han fann mig.

Ja, Herren give att han må finna barmhärtighet hos Herren på »den dagen». Till huru stor tjänst han var i Efesus, det vet du själv bäst. [1] Se Dagen i Ordförkl.