Bibelverser om Unfaithfulness

Därför säger jag eder att Guds rike skall tagas ifrån eder, och givas åt ett folk som bär dess frukt.»

»Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen.

Men fem av dem voro oförståndiga, och fem voro förståndiga.

De oförståndiga togo väl sina lampor, men togo ingen olja med sig.

De förståndiga åter togo olja i sina kärl, tillika med lamporna.

Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade.

Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se brudgummen kommer! Gån ut och möten honom.'

Då stodo alla jungfrurna upp och redde till sina lampor.

Och de oförståndiga sade till de förståndiga: 'Given oss av eder olja, ty våra lampor slockna.'

Men de förståndiga svarade och sade: 'Nej, den skulle ingalunda räcka till för både oss och eder. Gån hellre bort till dem som sälja, och köpen åt eder.'

Men när de gingo bort för att köpa, kom brudgummen, och de som voro redo gingo in med honom till bröllopet, och dörren stängdes igen.

Omsider kommo ock de andra jungfrurna och sade: 'Herre, herre, låt upp för oss.'

Men han svarade och sade: 'Sannerligen säger jag eder: Jag känner eder icke.'

Vaken fördenskull; ty I veten icke dagen, ej heller stunden.

Ty det skall ske, likasom när en man som ville fara utrikes kallade till sig sina tjänare och överlämnade åt dem sina ägodelar;

åt en gav han fem pund[1], åt en annan två och åt en tredje ett pund, åt var och en efter hans förmåga, och for utrikes.

Strax gick då den som hade fått de fem punden bort och förvaltade dem så, att han med dem vann andra fem pund.

Den som hade fått de två punden vann på samma sätt andra två.

Men den som hade fått ett pund gick bort och grävde en grop i jorden och gömde där sin herres penningar.

En lång tid därefter kom tjänarnas herre hem och höll räkenskap med dem.

Då trädde den fram, som hade fått de fem punden, och bar fram andra fem pund och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig fem pund; se, andra fem pund har jag vunnit.'

Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'

Så trädde ock den fram, som hade fått de två punden, och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig två pund; se, andra två pund har jag vunnit.'

Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'

Sedan trädde ock den fram, som hade fått ett pund, och sade: 'Herre, jag hade lärt känna dig såsom en sträng man, som vill skörda, där du icke har sått, och inbärga, där du icke har utstrött;