Bibelverser om Old Age

Men du själv skall gå till dina fäder i frid och bliva begraven i en god ålder.

Jakob svarade Farao: »Min vandringstid har varat ett hundra trettio år. Få och onda hava mina levnadsår varit, de nå icke upp till antalet av mina fäders levnadsår under deras vandringstid.»

Och Mose var ett hundra tjugu år gammal, när han dog, men hans ögon voro icke skumma, och hans livskraft hade icke försvunnit.

Men Barsillai svarade konungen: »Huru många år kan jag väl ännu hava att leva, eftersom jag skulle följa med konungen upp till Jerusalem?

Jag är nu åttio år gammal; kan jag då känna skillnad mellan bättre och sämre, eller har väl din tjänare någon smak för vad jag äter eller för vad jag dricker? Eller kan jag ännu njuta av att höra sångare och sångerskor sjunga? Varför skulle din tjänare då ytterligare bliva min herre konungen till besvär?

Allenast för en stund vill din tjänare fara med konungen över Jordan. Varför skulle väl konungen giva mig en sådan vedergällning?

Låt din tjänare vända tillbaka, så att jag får dö i min stad, där jag har min faders och min moders grav. Men se här är din tjänare Kimham, låt honom få draga med min herre konungen; och gör för honom vad dig täckes.»

Och han dog i en god ålder, mätt på att leva och mätt på rikedom och ära. Och hans son Salomo blev konung efter honom.

I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.

Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.

Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.

Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han.

Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.

Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade; Ung till åren är jag, I däremot ären gamla. Därför höll jag mig tillbaka och var försagd och lade ej fram för eder min mening.

Jag tänkte: »Må åldern tala, och må årens mängd förkunna visdom.»

Dock, på anden i människorna kommer det an, den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.

Icke de åldriga äro alltid visast, icke de äldsta förstå bäst vad rätt är.

Sedan dog Job, gammal och mätt på att leva.

Förkasta mig icke i min ålderdoms tid, övergiv mig ej, när min kraft försvinner.

Så övergiv mig ej heller, o Gud, i min ålderdom, när jag varder grå, till dess jag får förtälja om din arm för ett annat släkte, om din makt för alla dem som skola komma.

Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.

Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.

I ynglingar, så ock I jungfrur, I gamle med de unga.

Ja, de må lova HERRENS namn, ty hans namn allena är högt, hans majestät når över jorden och himmelen.

En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.