Skip to content

Bibelverser om Bigotry

52 verser · 2 aspekter

Viktiga bibelverser

Filtrera efter bok
  1. Och Johannes tog till orda och sade: »Mästare, sågo huru en man drev ut onda andar genom ditt namn; och du ville hindra honom, eftersom han icke följde med oss.»

  2. Men Jesus sade till honom: »Hindren honom icke; ty den som icke är emot eder, han är för eder.»

  3. Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:

  4. »Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.

  5. Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.

  6. Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'

  7. Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --

  8. Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»

  9. Men när Gallio var landshövding i Akaja, reste sig judarna, alla tillhopa, upp mot Paulus och förde honom inför domstolen

  10. och sade: »Denne man förleder människorna att dyrka Gud på ett sätt som är emot lagen.»

  11. Vilket företräde hava då judarna, eller vad gagn hava de av omskärelsen?

  12. Jo, ett stort företräde, på allt sätt; först och främst det, att de hava blivit betrodda med Guds löftesord.

  13. Ty vad betyder det, om några av dem blevo trolösa? Kan då deras trolöshet göra Guds trofasthet om intet?

  14. Bort det! Må Gud stå såsom sannfärdig, om ock »var människa är en lögnare». Så är ju skrivet: »På det att du må finnas rättfärdig i dina ord och få rätt, när man sätter sig till doms över dig.»

  15. Men är det nu så, att vår orättfärdighet tjänar till att bevisa Guds rättfärdighet, vad skola vi då säga? Kan väl Gud, han som låter vredesdomen drabba, vara orättfärdig? (Jag talar såsom vore det fråga om en människa.)

  16. Bort det! Huru skulle Gud då kunna döma världen?

  17. Och å andra sidan, om Guds sannfärdighet genom min lögnaktighet ännu mer har trätt i dagen, honom till ära, varför skall då jag likväl dömas såsom syndare?

  18. Och varför skulle vi icke »göra vad ont är, för att gott måtte komma därav», såsom man, för att smäda oss, påstår att vi göra, och såsom några föregiva att vi lära? -- Sådana få med rätta sin dom.

  19. Huru är det alltså? Äro vi då något förmer än de andra? Ingalunda. Redan härförut har jag ju måst anklaga både judar och greker för att allasammans vara under synd.

  20. Så är ock skrivet: »Ingen rättfärdig finnes, icke en enda.

  21. Ingen förståndig finnes, ingen finnes som söker Gud.

  22. Nej, alla hava de avvikit, allasammans hava de blivit odugliga, ingen finnes som gör vad gott är, det finnes ingen enda.

  23. En öppen grav är deras strupe, sina tungor bruka de till svek. Huggormsgift är inom deras läppar.

  24. Deras mun är full av förbannelse och bitterhet.

  25. Deras fötter äro snara, när det gäller att utgjuta blod.