Hoppa till innehåll

circa 6 BC – AD 30

The Life of Jesus

The eternal Son of God enters history: born in Bethlehem, baptized in the Jordan, crucified at Golgotha, raised on the third day.

3,779 verser · 4 böcker omfattas

Verser från denna period

Filtrera efter bok
  1. Matteus 18:18ca 32 e.Kr.

    Sannerligen säger jag eder: Allt vad I binden på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad I lösen på jorden, det skall vara löst i himmelen.

  2. Matteus 18:19ca 32 e.Kr.

    Ytterligare säger jag eder, att om två av eder här på jorden komma överens att bedja om något, vad det vara må, så skall det beskäras dem av min Fader, som är i himmelen.

  3. Matteus 18:20ca 32 e.Kr.

    Ty var två eller tre är församlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.»

  4. Matteus 18:21ca 32 e.Kr.

    Då trädde Petrus fram och sade till honom: »Herre, huru många gånger skall jag förlåta min broder, om han försyndar sig mot mig? Är sju gånger nog?»

  5. Matteus 18:22ca 32 e.Kr.

    Jesus svarade honom: »Jag säger dig: Icke sju gånger, utan sjuttio gånger sju gånger.

  6. Matteus 18:23ca 32 e.Kr.

    Alltså är det med himmelriket, såsom när en konung ville hålla räkenskap med sina tjänare.

  7. Matteus 18:24ca 32 e.Kr.

    Och när han begynte hålla räkenskap, förde man fram till honom en som var skyldig honom tio tusen pund[2].

  8. Matteus 18:25ca 32 e.Kr.

    Men då denna icke kunde betala, bjöd hans herre att han skulle säljas, så ock hans hustru och barn och allt vad han ägde, för att skulden måtte bliva betald.

  9. Matteus 18:26ca 32 e.Kr.

    Då föll tjänaren ned för hans fötter och sade: 'Hav tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans.'

  10. Matteus 18:27ca 32 e.Kr.

    Och tjänarens herre ömkade sig över honom och gav honom fri och efterskänkte honom hans skuld.

  11. Matteus 18:28ca 32 e.Kr.

    Men när samme tjänare kom ut, träffade han på en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra silverpenningar[3]; och han tog fast denne och grep honom vid strupen och sade: 'Betala vad du är skyldig.'

  12. Matteus 18:29ca 32 e.Kr.

    Då föll hans medtjänare ned och bad honom och sade: 'Hav tålamod med mig, så skall jag betala dig.'

  13. Matteus 18:30ca 32 e.Kr.

    Men han ville icke, utan gick åstad och lät sätta honom i fängelse, till dess han hade betalt vad han var skyldig.

  14. Matteus 18:31ca 32 e.Kr.

    Då nu hans medtjänare sågo det som skedde, togo de mycket illa vid sig och gingo och berättade för sin herre allt som hade skett.

  15. Matteus 18:32ca 32 e.Kr.

    Då kallade hans herre honom till sig och sade till honom: 'Du onde tjänare, allt vad du var skyldig efterskänkte jag dig, eftersom du bad mig därom.

  16. Matteus 18:33ca 32 e.Kr.

    Borde då icke också du hava förbarmat dig över din medtjänare, såsom jag förbarmade mig över dig?'

  17. Matteus 18:34ca 32 e.Kr.

    Och i sin vrede överlämnade hans herre honom i fångknektarnas våld, intill dess han hade betalt allt vad han var skyldig.

  18. Matteus 18:35ca 32 e.Kr.

    Så skall ock min himmelske Fader göra med eder, om I icke av hjärtat förlåten var och en sin broder.» [1] Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna. [2] Se Pund i Ordförklaringarna. [3] Se Silverpenningar i Ordförklaringarna.

  19. Matteus 19:1ca 33 e.Kr.

    När Jesus hade slutat detta tal, drog han bort ifrån Galileen och begav sig, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område.

  20. Matteus 19:2ca 33 e.Kr.

    Och mycket folk följde honom, och han botade där de sjuka.

  21. Matteus 19:3ca 33 e.Kr.

    Då ville några fariséer snärja honom och trädde fram till honom och sade: »Är det lovligt att skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?»

  22. Matteus 19:4ca 33 e.Kr.

    Men han svarade och sade: »Haven I icke läst att Skaparen redan i begynnelsen 'gjorde dem till man och kvinna'

  23. Matteus 19:5ca 33 e.Kr.

    och sade: 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött'?

  24. Matteus 19:6ca 33 e.Kr.

    Så äro de icke mer två, utan ett kött. Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»

  25. Matteus 19:7ca 33 e.Kr.

    Då sade de till honom: »Huru kunde då Moses bjuda att man skulle giva hustrun skiljebrev och så skilja sig från henne?»