The Life of Jesus

Men de nödgade honom och sade: »Bliv kvar hos oss, ty det lider mot aftonen, och dagen nalkas redan sitt slut.» Då gick han ditin och stannade kvar hos dem.

Och när han nu låg till bords med dem, tog han brödet och välsignade och bröt det och räckte åt dem.

Därvid öppnades deras ögon, så att de kände igen honom. Men då försvann han ur deras åsyn.

Och de sade till varandra: »Voro icke våra hjärtan brinnande i oss, när han talade med oss på vägen och uttydde skrifterna för oss?»

Och i samma stund stodo de upp och vände tillbaka till Jerusalem; och de funno där de elva församlade, så ock de andra som hade slutit sig till dem.

Och dessa sade: »Herren är verkligen uppstånden, och han har visat sig för Simon.»

Då förtäljde de själva vad som hade skett på vägen, och huru han hade blivit igenkänd av dem, när han bröt brödet.

Medan de nu talade härom, stod han själv mitt ibland dem och sade till dem: »Frid vare med eder.

Då blevo de förfärade och uppfylldes av fruktan och trodde att det var en ande de sågo.

Men han sade till dem: »Varför ären I så förskräckta, och varför uppstiga tvivel i edra hjärtan?

Sen här mina händer och mina fötter, och sen att det är jag själv; ja, tagen på mig och sen. En ande har ju icke kött och ben, såsom I sen mig hava.»

Och när han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sina fötter.

Men då de ännu icke trodde, för glädjes skull, utan allenast förundrade sig, sade han till dem: »Haven I här något att äta?»

Då räckte de honom ett stycke stekt fisk och något av en honungskaka;

och han tog det och åt därav i deras åsyn.

Och han sade till dem: »Det är såsom jag sade till eder, medan jag ännu var bland eder, att allt måste fullbordas, som är skrivet om mig i Moses' lag och hos profeterna och i psalmerna.»

Därefter öppnade han deras sinnen, så att de förstodo skrifterna.

Och han sade till dem: »Det är så skrivet, att Messias skulle lida och på tredje dagen uppstå från de döda,

och att bättring till syndernas förlåtelse i hans namn skulle predikas bland alla folk, och först i Jerusalem.

I kunnen vittna härom.

Och se, jag vill sända till eder vad min Fader har utlovat. Men I skolen stanna kvar här i staden, till dess I från höjden bliven beklädda med kraft.»

Sedan förde han dem ut till Betania; och där lyfte han upp sina händer och välsignade dem.

Och medan han välsignade dem, försvann han ifrån dem och blev upptagen till himmelen.

Då tillbådo de honom och vände sedan tillbaka till Jerusalem, uppfyllda av stor glädje.

Och de voro sedan alltid i helgedomen och lovade Gud.