God

Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.

Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.

Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke.Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.

det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.

Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.

Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.

Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.

De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.

De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.

Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.

Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.

Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.

Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.

De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.

Och de talade mot Gud, de sade: »Kan väl Gud duka ett bord i öknen?

Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?»

Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,

eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.

Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;

Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.

Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.

han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.

Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.

då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.

Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.