God

Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.

Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.

En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?

Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.

Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.

Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.

De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.

De hava sagt i sina hjärtan: »Vi vilja alldeles kuva dem.» Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.

Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?

Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.

Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.

Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.

Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.

Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.

Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.

Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.

Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.

Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.

Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.

Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.

För sångmästaren; »Fördärva icke»; en psalm, en sång av Asaf.

Vi tacka dig, o Gud, vi tacka dig. Ditt namn är oss nära; man förtäljer dina under.

»Om jag än bidar min tid, så dömer jag dock rätt.

Om än jorden är i upplösning med alla som bo därpå, så håller dock jag dess pelare stadiga.» Sela.

Ty icke från öster eller väster, ej heller från bergsöknen kommer hjälpen;