Bibelverser om Faith

HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.

Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.

Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.

Han give dig vad ditt hjärta begär och fullborde alla dina rådslag.

Må vi få jubla över din seger och i vår Guds namn resa upp baneret; HERREN uppfylle alla dina böner.

Nu vet jag att HERREN giver seger åt sin smorde; han svarar honom från sin heliga himmel, genom väldiga gärningar giver hans högra hand seger.

Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.

På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.

En psalm av David. HERREN är min herde, mig skall intet fattas,

han låter mig vila på gröna ängar; han för mig till vatten där jag finner ro,

han vederkvicker min själ; han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull.

Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav, de trösta mig.

Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn; du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.

Godhet allenast och nåd skola följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall åter få bo i HERRENS hus, evinnerligen.

Av David. Till dig, HERRE, upplyfter jag min själ.

Min Gud, på dig förtröstar jag; låt mig icke komma på skam, låt icke mina fiender fröjda sig över mig.

Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.

Och nu skall mitt huvud resa sig över mina fiender runt omkring mig, och jag vill offra i hans hydda jublets offer, jag vill sjunga till HERRENS ära och lovsäga honom.

Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.

Ty du är mitt bergfäste och min bort, och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.

Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.

I din hand befaller jag min ande; du förlossar mig, HERRE, du trofaste Gud.

Ty jag hör mig förtalas av många; skräck från alla sidor! De rådslå med varandra mot mig och stämpla för att taga mitt liv.

Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: »Du är min Gud.»

Se, HERRENS öga är vänt till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd;