- English
- King James KJV
- Complete Jewish CJB
- World English WEBM
- Berean Standard BSB
- American Standard ASV
- Geneva GNV
- Young's Literal YLT
- Douay-Rheims DRC
- International
- Shqip ALB
- العربية SVD
- বাংলা BN-IRV
- မြန်မာ Judson
- 简体文 CUV-S
- 繁體中文 CUV-T
- Čeština BKR
- Nederlands STVE
- Français LSG
- Deutsch SCH
- Ελληνικά Vamvas
- ગુજરાતી GU-IRV
- Hausa HCB
- עברית Hebrew
- हिन्दी HCV
- Magyar KAROLI
- Bahasa Indonesia INDO-TB
- Italiano Diodati
- 日本語 Kougo
- 한국어 Korean
- മലയാളം MAL
- मराठी MRCV
- Norsk DNB
- فارسی OPV
- Polski BG
- Português Almeida
- Română Cornilescu
- Русский Synodal
- Español RVG
- Kiswahili Neno
- Svenska SV1917
- Tagalog TAG-ADB
- தமிழ் TCV
- తెలుగు TSA
- ภาษาไทย THAI-KJV
- Українська Ohienko
- Tiếng Việt CADMAN
- Yorùbá YCB
Bibelverser om Adultery
Viktiga bibelverser
Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
»Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.
Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.
Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.
Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.
Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem.»
Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;