Bibelverser om The Providence of God

med sin andedräkt sänder Gud frost, och de vida vattnen betvingas.

Skyarna lastar han ock med väta och sprider omkring sina ljungeldsmoln.

De måste sväva än hit, än dit, alltefter hans rådslut och de uppdrag de få, vadhelst han ålägger dem på jordens krets.

Än är det som tuktoris, än med hjälp åt hans jord, än är det med nåd som han låter dem komma.

Jag har haft HERREN för mina ögon alltid; ja, han är på min högra sida, jag skall icke vackla.

Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: »Du är min Gud.»

HERREN gjorde hedningarnas råd om intet, han lät folkens tankar komma på skam.

HERRE, upp i himmelen räcker din nåd, och din trofasthet allt upp till skyarna.

Ty HERREN älskar vad rätt är och övergiver icke sina fromma, evinnerligen bliva de bevarade; men de ogudaktigas avkomma varder utrotad.

HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände, och vad som är mina dagars mått, så att jag förstår huru förgänglig jag är.

När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,

Ja, upphöjen icke så högt edert horn, talen ej så hårdnackat vad fräckt är.

Ty icke från öster eller väster, ej heller från bergsöknen kommer hjälpen;

Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.

Ja, han skall rädda dig ifrån fågelfängarens snara och ifrån pesten, som fördärvar.

Med sina fjädrar skall han betäcka dig, och under hans vingar skall du finna tillflykt; hans trofasthet är sköld och skärm.

Ty han skall giva sina änglar befallning om dig, att de skola bevara dig på alla dina vägar.

Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.

Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.

Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.

Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.

En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.

Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.

Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.

Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.