God

Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa.» [1] Se Horn i Ordförkl.

Det är likt Hermons dagg, som faller ned på Sions-bergen. Ty där beskär HERREN välsignelse, liv till evig tid.

En vallfartssång. Upp, välsignen HERREN, alla I HERRENS tjänare, I som stån om natten i HERRENS hus.

Lyften edra händer upp mot helgedomen och välsignen HERREN.

HERREN välsigne dig från Sion, han som har gjort himmel och jord.

Halleluja! Loven HERRENS namn, loven det, i HERRENS tjänare,

I som stån i HERRENS hus, i gårdarna till vår Guds hus.

Loven HERREN, ty HERREN är god, lovsjungen hans namn, ty det är ljuvligt.

Se, HERREN har utvalt Jakob åt sig, Israel till sin egendom.

Ty jag vet att HERREN är stor, att vår Herre är förmer än alla gudar.

HERREN kan göra allt vad han vill, i himmelen och på jorden, i haven och i alla djup;

han som låter regnskyar stiga upp från jordens ända, han som låter ljungeldar komma med regn och för vinden ut ur dess förvaringsrum;

och gav deras land till arvedel, till arvedel åt sitt folk Israel.

HERRE, ditt namn varar evinnerligen, HERRE, din åminnelse från släkte till släkte.

Ty HERREN skaffar rätt åt sitt folk, och över sina tjänare förbarmar han sig.

I av Israels hus, loven HERREN; I av Arons hus, loven HERREN;

I av Levis hus, loven HERREN; I som frukten HERREN[1], loven HERREN.

Lovad vare HERREN från Sion, han som bor i Jerusalem! Halleluja! [1] Se Frukta Gud i Ordförkl.

Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.

Tacken gudarnas Gud, ty hans nåd varar evinnerligen.

Tacken herrarnas HERRE, ty hans nåd varar evinnerligen;

honom som allena gör stora under, ty hans nåd varar evinnerligen;

honom som har gjort himmelen med förstånd, ty hans nåd varar evinnerligen;

honom som har utbrett jorden över vattnen, ty hans nåd varar evinnerligen;

honom som har gjort de stora ljusen, ty hans nåd varar evinnerligen: