De ogudaktigas flyktiga hopp

Job 8:11-19

»Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?

Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.

Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.

Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.

Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.

Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;

kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.

Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'

Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»