Josef möter sina bröder

6

Och Josef var den som hade att befalla i landet; det var han som sålde säd åt allt folket i landet. Då nu Josefs bröder kommo dit, föllo de ned till jorden på sitt ansikte inför honom.

7

När då Josef fick se sina bröder, kände han igen dem; men han ställde sig främmande mot dem och tilltalade dem hårt och frågade dem: »Varifrån kommen I?» De svarade: »Från Kanaans land, för att köpa säd till föda åt oss.»

8

Och fastän Josef kände igen sina bröder, kände de icke igen honom.

9

Men Josef tänkte på de drömmar som han hade drömt om dem. Och han sade till dem: »I ären spejare, I haven kommit för att se efter, var landet är utan skydd.»

10

De svarade honom: »Nej, herre, dina tjänare hava kommit för att köpa säd till föda åt sig.

11

Vi äro alla söner till en och samma man; vi äro redliga män, dina tjänare äro inga spejare.»

12

Men han sade till dem: »Jo, I haven kommit för att se efter, var landet är utan skydd.»

13

De svarade: »Vi, dina tjänare, äro tolv bröder, söner till en och samma man i Kanaans land; men den yngste är nu hemma hos vår fader, och en är icke mer till.»

14

Josef sade till dem: »Det är såsom jag sade eder: I ären spejare.

15

Och på detta sätt vill jag pröva eder: så sant Farao lever, I skolen icke slippa härifrån, med mindre eder yngste broder kommer hit.

16

En av eder må fara och hämta hit eder broder. Men I andra skolen stanna såsom fångar, för att jag så må pröva om I haven talat sanning. Ty om så icke är, då ären I spejare, så sant Farao lever.»

17

Därefter lät han hålla dem allasammans i fängelse under tre dagar.

Reading Style

Typeface

Font Size 19px

Reading Width 45 chars

Options