Davids klagosång över Saul och Jonatan, bågvisan

17

Och David sjöng följande klagosång över Saul och hans son Jonatan,

18

och han befallde att man skulle lära Juda barn »Bågsången»; den är upptecknad i »Den redliges bok»:

19

»Din härlighet, Israel, ligger slagen på dina höjder. Huru hava icke hjältarna fallit!

20

Förkunnen det icke i Gat, bebåden det ej på Askelons gator, för att filistéernas döttrar icke må glädja sig, de oomskurnas döttrar ej fröjda sig.

21

I Gilboa berg, på eder må ej falla dagg eller regn, ej ses offergärdsskördar. Ty hjältarnas sköld blev där till smälek, Sauls sköld, ej sedan smord med olja.

22

Från slagnas blod, från hjältars hull vek Jonatans båge icke tillbaka, vände Sauls svärd ej omättat åter.

23

Saul och Jonatan, så kära och ljuvliga för varandra i livet, de blevo ej heller skilda i döden, de två, som voro snabbare än örnar, starka mer än lejon.

24

Israels döttrar, gråten över Saul, över honom som klädde eder i scharlakan och praktskrud och prydde edra kläder med gyllene smycken.

25

Huru hava icke hjältarna fallit i striden! Jonatan ligger slagen på dina höjder.

26

Jag sörjer över dig, du min broder Jonatan; mycket ljuvlig var du mig. Dyrbar var mig din kärlek, mer än kvinnokärlek.

27

Huru hava icke hjältarna fallit, de båda stridssvärden förgåtts!»

Reading Style

Typeface

Font Size 19px

Reading Width 45 chars

Options