Skip to content

Bibelverser om Obduracy

20 verser · 1 aspekt

Viktiga bibelverser

  1. Och HERREN, deras faders Gud, skickade sina budskap till dem titt och ofta genom sina sändebud, ty han ömkade sig över sitt folk och sin boning.

  2. Men de begabbade Guds sändebud och föraktade hans ord och bespottade hans profeter, till dess HERRENS vrede över hans folk växte så, att ingen bot mer fanns.

  3. O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,

  4. där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.

  5. I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.»

  6. Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.»

  7. Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,

  8. eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning

  9. därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,

  10. ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.

  11. Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.

  12. Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,

  13. ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,

  14. därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.

  15. Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.

  16. mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig på frestelsens dag i öknen,

  17. När det nu säges: »I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig»,

  18. så bestämmer han genom ordet »i dag» åter en viss dag, nu då han så lång tid därefter säger hos David, såsom förut är nämnt: »I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan.»

  19. Men de återstående människorna, de som icke hade blivit dödade genom dessa plågor, gjorde icke bättring; de vände sig icke ifrån belätena, som de hade gjort med egna händer, och upphörde icke att tillbedja onda andar och avgudar av guld och silver och koppar och sten och trä, som varken kunna se eller höra eller gå.

  20. De gjorde icke bättring och upphörde icke med sina mordgärningar och trolldomskonster, sin otukt och sitt tjuveri. [1] D. ä. fördärvaren.