- English
- King James KJV
- Complete Jewish CJB
- World English WEBM
- Berean Standard BSB
- American Standard ASV
- Geneva GNV
- Young's Literal YLT
- Douay-Rheims DRC
- International
- Shqip ALB
- العربية SVD
- বাংলা BN-IRV
- မြန်မာ Judson
- 简体文 CUV-S
- 繁體中文 CUV-T
- Čeština BKR
- Nederlands STVE
- Français LSG
- Deutsch SCH
- Ελληνικά Vamvas
- ગુજરાતી GU-IRV
- Hausa HCB
- עברית Hebrew
- हिन्दी HCV
- Magyar KAROLI
- Bahasa Indonesia INDO-TB
- Italiano Diodati
- 日本語 Kougo
- 한국어 Korean
- മലയാളം MAL
- मराठी MRCV
- Norsk DNB
- فارسی OPV
- Polski BG
- Português Almeida
- Română Cornilescu
- Русский Synodal
- Español RVG
- Kiswahili Neno
- Svenska SV1917
- Tagalog TAG-ADB
- தமிழ் TCV
- తెలుగు TSA
- ภาษาไทย THAI-KJV
- Українська Ohienko
- Tiếng Việt CADMAN
- Yorùbá YCB
Bibelverser om Malice: General references
Verser om General references
Du skall icke hava hat till din broder i ditt hjärta, men väl må du tillrättavisa din nästa, så att du icke för hans skull kommer att bära på synd.
Du skall icke hämnas och icke hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa såsom dig själv. Jag är HERREN.
Förbannad vare den som flyttar sin nästas råmärke. Och allt folket skall säga: »Amen.»
Förbannad vare den som leder en blind vilse på vägen. Och allt folket skall säga: »Amen.»
Ty av Sodoms vinträd är deras ett skott, det stammar från Gomorras fält; deras druvor äro giftiga druvor, deras klasar hava bitter smak.
Deras vin är drakars etter, huggormars gruvligaste gift.
När då Israels konung såg dem, sade han till Elisa: »Skall jag hugga ned dem, min fader, skall jag hugga ned dem?»
Han svarade: »Du skall icke hugga ned dem. Du plägar ju icke ens hugga ned dem som du har tagit till fånga med svärd och båge. Sätt fram för dem mat och dryck och låt dem äta och dricka, och låt dem sedan gå till sin herre igen»
Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?
Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.
och han riktar mot honom dödande skott, sina pilar gör han brinnande.
Se, denne är i födsloarbete med fördärv, han går havande med olycka, men han föder ett intet.
Han gräver en grop och gör den djup, men han faller själv i den grav som han gräver.
Hans mun är full av förbannelse, av svek och förtryck; hans tunga gömmer olycka och fördärv.
Han lägger sig i försåt vid gårdarna, i lönndom vill han dräpa den oskyldige; hans ögon lura på den olycklige.
Han ligger i försåt på lönnligt ställe, såsom ett lejon i sitt snår, han ligger i försåt för att gripa den arme; han griper den arme, i det han drager honom in i sitt nät.
Han trycker sig ned, han ligger på lur, och de olyckliga falla i hans klor.
Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.
Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:
Men de glädja sig över mitt fall och rota sig samman; ja, eländiga människor, som jag icke känner, rota sig samman mot mig, de smäda mig utan uppehåll.
Dessa gudlösa, som driva gyckel för en kaka bröd, bita ihop tänderna mot mig.
Låt icke dem få glädja sig över mig, som utan skäl äro mina fiender; låt icke dem som utan sak hata mig få blinka med ögonen.
Ty det är icke frid som de tala; nej, svekets ord tänka de ut mot de stilla i landet.
De spärra upp munnen mot mig; de säga: »Rätt så, rätt så, nu se vi det med egna ögon!»
Så säger jag då: HERRE; var du mig nådig; hela du min själ, ty jag har syndat mot dig.