God

HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, ett gott förstånd få alla de som göra därefter. Hans lov förbliver evinnerligen. [1] Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.

Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.

För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.

Halleluja! Loven, I HERRENS tjänare, loven HERRENS namn.

Välsignat vare HERRENS namn från nu och till evig tid.

Från solens uppgång ända till dess nedgång vare HERRENS namn högtlovat.

HERREN är hög över alla folk, hans ära når över himmelen.

Ja, vem är såsom HERREN, vår Gud, han som sitter så högt,

han som ser ned så djupt -- ja, vem i himmelen och på jorden?

för att sätta honom bredvid furstar, bredvid sitt folks furstar;

han som låter den ofruktsamma hustrun sitta med glädje såsom moder, omgiven av barn! Halleluja!

då vart Juda hans helgedom, Israel hans herradöme.

För Herren må du väl bäva, du jord, för Jakobs Guds ansikte,

Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.

Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?»

Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.

I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

I som frukten HERREN[1], förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus,

han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.

Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn.

Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord.

Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.

De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.